Efter att ha väntat vad som känns som en evighet på att få "avancera" på jobbet så har jag bestämt mig för att sluta ta skit och helt enkelt gå vidare i livet. Jag är jobbsökande igen. Back to zero men kanske mot en bättre och lite ljusare framtid där man får respekt för vad man kan och inte blir förbisedd samt ihjälstressad som grädde på moset. Lyckas jag bli vad jag har väntat på under tiden så är det bra, men jag tänker inte sitta och vänta längre. Känns drygt att ha jobbat på ett sådant ställe i onödan så länge bara för att bli nåt, men jag får försöka glömma det.

Numera kan jag förutom flytande svenska, engelska och norska, även danska och arabiska (lite) på mitt cv. Men det är faktiskt sant, till viss del i alla fall! Det gäller att bre på lite nu. Jamenvisst. Det jag har lärt mig från mitt jobb är att det inte räcker med att vara som man är man måste också låtsas vara något man inte är. Jag har även lärt mig hur det är att vara bitter på riktigt. Jag har nog faktiskt blivit lite av en bitterfitta. Det var ju inte det jag hade som mål i livet direkt. Men det ska det blir ändring på.

Jag som hatar bitterfittor egentligen.

Jaja. Istället för att sitta hemma och deppat har både jag och min älskling varit produktiva på våra lediga dagar. Gjort massa roliga saker, och det hjälper faktiskt. Fan vad jag känner mig taggad nu, så skönt. Jag har har nu blivit en fighter igen. Bitterfitta plus fighter- jag är farlig!

MOHAHAHAH

Nu ska vi titta på Arn. Låter för jäkla tråkigt men man måste ge allt en chans även fast det inte alltid går väl. Godkväll.