BARA NEGATIVT

Det var ju inte bra. Hade nästan glömt bort lösenordet hit vilket måste vara ett ordentligt tecken på hur dålig jag varit på att uppdatera. Inte mycket har hänt sedan sist. Jobbat lite och nu är jag hemma och ledig till på fredag. Idag har vi städat som attan, har till och med skrubbat golvet på toaletten. Shiat vad husligt.

Det här med att gå ut i Växjö är inte min grej längre. Det är fan inte kul. Inte som det var innan. Så jäkla boring. Alla tråkiga människor, likadana, lika fulla, lika töntiga, samma TRÅKIGA attityd, samma grupperingar... åhh suck. Men, då får man vara glad att man har en kompis med sig som man alltid har kul med när man väl bestämmer sig för att vandra ut i denna döda stad. Då har man kul även om man fortfarande mår kasst sedan spytjoflöjten.
Oavsett vad är detta en DÖD DUM FUL TRÅKIG STAD. Händer verkligen inget nytt. I lokalnyheterna kan man läsa om arga olle som är sur för grannen ulla klippte häcken och inte plockade undan grenarna som hamnade på hans tomt, om man har tur.


Trots detta gillar jag fortfarande det lugna och trygga. Lägenheten vi flyttat in i känns svår att lämna och det känns inte lockande att bli särbo om studierna skulle tvinga oss. Det är just det här som är det svåra med allt just nu. Allt ska vara så jävla krångligt. Det är så MÅNGA steg man måste ta sig igenom för att nå målet.
1. Leta utbildning
2. Komma in (helst göra bra ifrån sig på högskoleprovet)
3. Kanske inte blir i växjö
4. Kanske inte blir i samma stad som nabils utbildning
5. Försöka hitta nytt boende i den nya staden
6. Ta lån
7. Inte kugga på proven

Lyckas jag inte med 1an faller allt redan där.
Lyckas jag inte med 2an faller allt där.
Lyckas jag inte med 3an blir allt så enormt komplicerat.
Lyckas jag inte med 4an blir jag extremt utom mig av sorgsenhet. Me and sadness= ingen bra combo
Lyckas jag inte med 5an går det åt helvete.
6an innebär skulder i resten av livet om jag inte blir svinrik.
Lyckas jag inte med 7an så kan jag lika gärna skjuta mig själv.

GODNATT

Godmorgon

Nu har jag precis klivit ur sängen. Japp japp. Mår ändå lite bättre idag, fast illamåendet är kvar. Det där om farliga produkter tar vi när jag är helt frisk. Det är jobbigt att vara seriös nu nämligen.

Hemmet ser verkligen ut som ett litet helvete nu. Inte kul. Små dammråttor myser i klungor på golvet, disken är rätt brutal och toaletten läcker. Toaletten är ju egentligen inte något vi kan göra något åt men man vill ju inte kalla hit männen med verktygen när det ser ut såhär. Det får vänta.

Jag såg att Desperate housewives börjar igen den 3 mars. Jag räknar dagarna. Det är nog den bästa serien genom tiderna. Serier brukar ju inte direkt hålla sådan klass i vanliga fall. Se bara på Days of our lives. Om jag kollar på ett avsnitt idag behöver jag inte kolla igen förrän efter ungefär 2-3 månader. Ändå är det svårt att låta bli att titta. Det är så dåligt att det blir så otroligt underhållande. Jag antar att vi har ett komplicerat förhållande, Days of our lives och jag.

Jag hittade en bild på seriens förvuxna snorunge. Jag blev förvånad, trodde inte hon kunde se så bra ut.

"Samantha Brady"
http://www.lasplash.com/uploads/2/Matthew_Shepard_Honors_9.jpg

Animaliskt fett är det absolut bästa

ÄNTLIGEN har det börjat uppmärksammas mer! Låt er inte luras av smör som Becel eller Lätta, det är direkt farligt.
Jag återkommer imorgon med mer information, då orken förhoppningsvis är tillbaka. Tills dess tänker jag gå in
här och stödja bojkottningen av alla Unilevers produkter. Israel står därmed inte helt ensam på min bojkottarlista.

GODNATT

Buää

Jag mår så fruktansvärt illa. Helt förjävligt, spyan ligger i halsen. Öörrk. Vet inte vart jag ska ta vägen så jag skriver lite här. Det blir säkert inget vettigt, fast sen när skrev jag egentligen vettiga saker?

Kvällen utbud av program var ju sådär måste jag säga. Så på Victoria Silvstedts progam. Det var verkligen inget att hurra för. Hon är så fruktansvärt fjantig. Skandalöst fjantig.

Nä, det blir verkligen inget av det här, ska nog gå och spy eller möjligen bajsa, vet inte vilket av det än.
Godnatt


Tråkigt som fan

Gud, jag hade glömt att det var så HÄR tråkigt att vara magsjuk. Var trots allt ett jäkla bra tag sedan sist. Ingen ork till någonting. Man bara ligger. Sen sätter man sig upp för lite omväxling. För att vara lite kreativ byter man plats från sängen till soffan. När man tröttnat på det sättar man sig på datorstolen. Efter det gör man en helomvändning och vinglar tillbaka till sängen. Så här har det hållt på hela dagen. Så fruktansvärt givande.

Nu ska jag läsa bloggar och drömma mig bort från eländigheten för ett slag. Sen ska jag kanske kolla TV-tablån. Man vet aldrig vilka spännande program man kan finna.
Återkommer senare om jag inte ligger dränkt i min egen spya

Mmmm spya

Våra lediga dagar började ju just fine. Men nu är allt förstört. Igår kväll blev Nabil skityr och bajsenödig. Konstig combo tänkte vi. Nåväl det slutade med att han spydde. MÄNGDER. Hela natten och nu på morgonen med. Sen spydde jag med. Och nu mår vi illa med världens magsmärtor. Hej magsjuka!

Nu måste jag gå och lägga mig lite igen. Hej


Konsten att ta riktigt bra bilder

Nu är allt fix färdigt, det enda som nu återstår av dagen är ett varmt bad. Det var ju typ en vecka sen sist. Skämt åsido, det är så rent här nu. Det doftar fräscht och lite mat. Helt perfekt är det.
Idag kom jag att tänka på när jag och min kompis hade åtagit oss ett spionjobb.
Vi var kompanjoner som inte vek oss för rättvisa. Vi åkte runt på sommarsoliga vägar genom småland för att köpa cigg, alkohol och spela på hästar. Vi var blott 18 år och perfekta för jobbet. Bad inte kassörskan om leg fick vi gå in till chefen i affären och lämna vårat protokoll. Vi släppte bomben. "Tyvärr har inte er personal skött sig vad gäller bla bla bla..." Vilken makt vi hade. MOHAHAHA
Vilka tider!

Alltid när jag är med om något spännande tar jag kort från bilen. Grejen är att bilderna aldrig blir bra, likförbannat ska jag promt ha åtminstone EN bild från bilperspektiv. Här följer några av många exempel:


Spionjobbet


USA

Istanbul


Stockholm (visserligen på stående fot, men jag försöker ändå skapa en illusion av att sitta i bil)


Det är så här det ska se ut!


Jag sitter vid datorn med strumpor as pure as virgin Mary.
Ser ni? Wooow, det är så rent. Jag har liksom varit inne på det sista paret nu i 3 dagars tid.

FRI FRI FRI

YES! Äntligen ledig. SÅ jääääääääääääkla skönt. Mest välbehövda ledigheten på länge.
Idag har vi tvättat hela dagen, en månad har gått sedan sist skulle jag tro. Det är vi inte ett dugg stolta över men det får svida över. Nu är i alla fall 8 tvättar klara. Som tur var kunde vi boka BÅDA tävttrummen samtidigt, annars hade vi aldrig hunnit. Där har vi i alla fall EN positiv sak med att jobba onormala arbetstider. Eftersom alla andra jobbar är det liksom fritt fram. 

Nu ska vi åka och storhandla. Med storhandla menar jag verkligen STORhandla. Listan är obeskrivligt lång, men det är lika bra att ta allt på en gång, har inte tid att handla annars liksom.

ÅTERKOMMER 

Stronger than ever

Jag vet att jag skriver så sällan nu. Tiden räcker helt enkelt inte till när man jobbar nattpassen. Men men jag kommer återkomma på måndag, stronger than ever. Då ska ni få se på bloggning på hög nivå alltså. Yes yes.

Har precis satt mig vid datorn efter att ha kommit hem och typ... käkat hårtabletter. Bara så ni vet förresten, funkar det asbra. Håret växer mycket snabbare än vanligt, och jag tror inte det har att göra med placeboeffekten. Jag tror verkligen inte det. Det känns som om det har blivit lite tätare med hår i hårbottnen till och med. Det ni. Friggs Silicatabletter måste ni testa. 4 om dagen ska man ta. Do it!

Fick uppleva en smärre översvämning under arbetets gång. Två snarare. När vi precis svabbat bort de första typ 50 litrarna med vatten som låg på golvet, och lämnade det för en stund , återkom det med samma kraft igen. Då fick vi göra om hela skiten. Detta kostade oss nog sammanlagt en timme, vilket är förödande när man ska hinna med allt man ska. Nåväl, det gick som det gick och nu sitter jag här med mina såriga händer och påsar under ögonen.
På två veckor har jag förvandlats till ett skelett och jag går nu i alla gamla avlagda byxor. Men från och med måndag ska jag äta upp mig till mitt forna jag, så här vill jag bara inte se ut.  MER MAT ÅT FOLKET så här i lågkonjunkturen och allt!

På återseende


Smurfrösten stör inte längre

Jag är så KÄÄÄÄÄR. In love. I Sophia Somajo. Även fast jag ogillar låtar med smurfröster så kan jag se förbi det här. När hon väl börjar sjunga I-ronylåten vanligt blir man helt förblindad. Det enda man kan göra när man hör låten är att stanna upp och lyssna. SÅ HIMLA BRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA.

bild från citykollen.se

Kvällen för övrigt var väl sådär måste jag säga. Mycket folk och lite tid, för att sammanfatta det hela. Men är det sportlov så är det.

Miss Zombie

Idag och tre dagar till ska jag jobba de fruktade arbetspassen. Nämligen 15-01. Det är inte så fruktat egentligen men mindre kul när man måste göra samma grej under så många dagar i rad. Blä för det.
Något som är roande däremot är Judge Judy som visas på TV i skrivande stund. Hon är riktigt ashäftig. Tänk att vara sådär kaxig och högljudd ett helt liv. Jag ska också bli sådan när jag är i den åldern.

Nu har jag käkat asgod gröt och druckit kaffe. Jag börjar vakna till liv, sakta men säkert. Jag blir dock aldrig mig själv förrän runt 7-tiden på kvällen tyvärr. Sorgligt men sant. Det är därför jag måste vara uppe så sent, jag måste ju få hinna med att umgås med mitt vanliga jag innan jag måste vakna upp som zombiejaget.

Nu ska jag mata alla djur och sminka mig, sedan bär det av mot jobbet. Ha en bra dag!


Åhhhhhhhhhhhhh vad fint

Nu har min sambo, min blivande man, farsan till våra blivande barn, min andra hälft, the dark head, mannen med gitarren skapat sig en blogg. Det är bara för SÖTT!

Nu rullar det på

Äntligen fungerar det att blogga som vanligt igen, behöver inte vänta en minut mellan varje litet klick jag gör.
Att ha djur är det bästa som finns men fanken vad TRÅKIGT det är med de få nackdelar som finns. Särskilt när det innebär tapeter.
Katten misstar den mörka halltapeten för ett träd. Bortom taklisten kanske han kan hitta smaskiga fågelkids?
Han har en förkärlek för sin egen päls också. När han kliar sig får han loss hårtussar. Han tittar på dem en stund, de där tussarna. Sen smaskar han i sig dem. Detta leder till små bruna spyor som man kan finna lite varstans om man har otur.
 
CRAZY KID

Det jag inte trodde var möjligt har nu hänt. Marsvinen har pajat tapeten. Den minsta av dem går nämligen runt och är lite småsugen av sig mest hela tiden. Är hon väldigt sugen så sprayar hon sitt kiss på det andra inte ont anande marsvinet. Ibland hamnar kisset fel, det blir inte som hon tänkt sig. Då sprutar hon det rätt på taket på deras hus. Detta sker i sådan kraft att kisset byter riktning och splachar rakt på tapeten vilket i sin tur leder till bruna halvgenomskinliga droppar på väggen. 

mini skäms över the two little poopies

Inside the box

Nej, nej och åter NEJ till segraren av Top Model 11. Finalisterna i år var verkligen de tråkigaste ever! Åhh vad deprimerande. Ingen av dem hade något särskilt, de hade samma frisyr, båda hade konstiga iögonfallande munnar och samma kropp. De såg ut att vara stöpta ur samma form. Någon som man inte direkt kunde påstå var stöpt ur deras form är Isis, som var en av de första som åkte ut. Hon och möjligen Elina var de enda tu som jag hade velat se vinna äran. För äran är väl egentligen det enda de vinner på det där programmet. Förutom ett fashion spread i seventeen magasine. Det kan man liksom utantill vid det här laget. Är det någon som sett några av de föregående vinnarna synas någonstans utanför topmodels drömvärld?


Tråkig som attan

Mmmm rån är det bästa finns

Vilka finbesök vi har haft idag förresten! Först en styck lillebror, sedan en styck mamma och sist men DEFINITIVT inte minst, min bästa vän Hännäääh. Det är förövrigt hon som lärt mig allt jag kan om smörgåsrån med cream cheese på. Det är så jäkla gott. Smaka på det,  mina medmänniskor!

Bloggen vill mig illa

Usch vad irriterande det här med att inte få komma in på sin blogg. Nu har det varit likadant i 3 kvällar i rad. För jäkligt. Jag tänkte i förrgår att det sista jag skulle vara gnällkärring var över det. Eftersom jag är sån gnällis angående så mycket annat. I går tänkte jag att alla sidor faktiskt kan ha problem ibland, give them a break! Idag däremot, när jag inte kunnat komma in på över halva dagen så var det droppen som fick bägaren att rinna över. Varför? Vad har jag gjort för att förtjäna detta. Jag vill inte bli nekad att komma in på min sida när jag sitter på massa fina blogginlägg. Så det så.

Bloggen vill mig illa

Usch vad irriterande det här med att inte få komma in på sin blogg. Nu har det varit likadant i 3 kvällar i rad. För jäkligt. Jag tänkte i förrgår att det sista jag skulle vara gnällkärring var över det. Eftersom jag är sån gnällis angående så mycket annat. I går tänkte jag att alla sidor faktiskt kan ha problem ibland, give them a break! Idag däremot, när jag inte kunnat komma in på över halva dagen så var det droppen som fick bägaren att rinna över. Varför? Vad har jag gjort för att förtjäna detta. Jag vill inte bli nekad att komma in på min sida när jag sitter på massa fina blogginlägg. Så det så.

Typiskt

Vi har nyss fått smaka på månaden med stort M. Månaden då alla intervallräkningar kommer samtidigt. Det är liiiite jobbigt. Men nu ska allt vara betalt.

Under dagen får vi lite besök. Det är kul fast det innebär också att vi måste städa. Inte kul. Men väger man fördelarna mot nackdelarna så segrar det försnämnda. Återkommer strax, när jag inte är lika nyvaken.

Att vara älskvärd

Ahh, nu har vi varit produktiva, jag och min andra häflt. Han har lagat middag (ja, jag är fullt medveten om att klockan är lite över 00 30) och jag har diskat upp nästan allt. Shiiiat vad coolt. Vi har klampat lite extra i golvet med, bara för att hon där nere ska trivas ännu bättre här i vårat lilla trapphus.

Sedan har jag funderat rätt mycket på vad som gör en människa omtyckt. Vid första intrycket i alla fall. Alltid när jag på olika sätt hamnat i situationer då man ska möta nya människor har jag ganska svårt att få kontakt. Det dröjer ett jäkla tag innan jag kan prata med människor på ett normalt sätt utan att vara allt för stel. Killen jag bor med däremot, han måste utsråla nåt alldeles särskilt. I princip alla han får kontakt med typ... älskar honom.
Jag kommer så väl ihåg när vi började jobba på vårt nuvarande jobb. Jag hade börjat några dagar tidigare än honom. FÖRSTA dagen han kom dit så sa chefen med en sån fruktansvärt kärleksfull blick att han skulle bli stor, och så himla bra.
Mina föräldrar suckade djupt medan de klämde fram genom mungipan att han var helt underbar (liten överdrift). Andra i släkten sa att han hade vackra ögon och fint leende.
Folk skrattar åt hans skämt och vill vara i hans närhet.
För mig är det svårt att förstå. Varför just Nabil? Är jag tillsammans med the cosen one? Vad är grejen?
Manipulering, magnetism, magisk aura, mörka krafter? Det lär jag aldrig få reda på.


Älskvärd


Hon-fick-G-i-Bildkunskap-alltså-kan-hon-inte-bli-Läkare-mentaliteten

Nu är jag galet jävla slut trött på alla JÄVLA studentsidor. Vad är problemet? VAD FAN ÄR PROBLEMET?
Är det så jäkla svårt att fixa en fungerande sida som man kan söka program på och faktiskt FÅ UPP en lista där programmen finns med? Det här med internet är ju inte särskilt nytt längre. Jag VET till exempel att X program finns i staden X. Ändå kommer det inte upp några resultat. VAD FAN. Ska jag behöva resa genom Sverige nu med, besöka varje universitet och fråga dem personligen? Jag kanske till och med ska åka i häst och vagn och ha på mig en korsett med vid kjol också, bara för att matcha deras utveckling i webbdesign? 

Nej nu får det fan vara nog. Sen har vi den här Hon-fick-G-i-Bildkunskap-alltså-kan-hon-inte-bli-Läkare-mentaliteten som borde ha avskaffats för länge sedan. Istället har vi ett samhälle som sätter socialt handikappade människor på piedestal. Ett samhälle som gynnar kapitalismen, gör de rika ännu mer rika samtidigt som det krossar de människor som har DET, som brinner för något. Det är sådana människor som VERKLIGEN kan göra skillnad.

Nej nu är jag så jävla trött på den här skiten. 
Förrästen, sluta säga "Finanskrisen" när den rätta definitionen egentligen är "Kapitalistkrisen". 
Och ja, jag vet vad jag skrev i förra inlägget, tyvärr har även jag blivit färgad av skiten vi har omkring oss, vårat samhälle, det vill säga.

Nu ska jag försöka tänka lite happy thoughts som jag förhoppningsvis kan utsöndra i mitt nästa inlägg. Jag återkommer, mina kära läsare!

Död, med miljoner på banken

Jag är ingen sparmänniska direkt, tyvärr. Så jäkla synd. När jag tänker skattepengar, tänker jag inte "Spara". Jag tänker på allt annat i världen, typ: Färga håret!, nytt smink!, fixa bländvita tänder!, resa! Även om jag inte uppskattar den sidan av mig själv brukar jag tänka att vissa kan ha mängder med pengar men ändå se ut som en tråkmåns, ha tråkigt hem, o.s.v. Sen sitter de där, 80 år gamla med miljoner på banken och sen dör dem. Grattis liksom.
Nä, då är det nog bättre att vara som mig ändå. Så det så.

"Det är synd om dem som ska ta studenten"

Så tyckte jag i smålandsposten för typ 3 år sedan. Då flyttades nämligen sommarlovet fram en bit, så att kära gamla hulsfredsfestivalen blev lidande. http://smp.se/nyheter/tummen-ner-for-forlangd-vartermin-i-vaxjo(128178).gm
Lite kul, jag kommer ihåg känslan, jag var kallsvettig, skulle jag behöva SKOLKA för att kunna gå på festivalen? Hur skulle jag någonsin komma över att missa något sådant? Jag skulle suttit där, i 40-års åldern och ångrat mig djupt, gråtit mig till söms och frågat mig "vad är en bal på slottet"?.
Jag gillar den bittra minen jag har på bilden med. Eller minen vi alla tre har. Det var tider det.

Lilla räknedosan

Någon som vet vad lilla räknedosan där uppe betyder; "Slå av/slå på osynliga element"?  Fattar ingenting.



Kolla vad häftigt, jag lade till en genomstruken linje och en horisontell! I am soo high tech.

Misslyckat oxkött

Ja det var ju jäääääääävligt lyckat. Vi tänkte vara asfina och äta oxkött. Då vill man ju ha det sådär härligt saftigt med lite rött i mitten. Grejen är att det blev typ rått och smakade som om man tuggar på senor. MUMMA. Hur som helst så var couscousen och kantarellsåsen god. Men nära skjuter ingen hare.

Nu har vi kladdkakan i ugnen i alla fall. Får se om den blir lyckad. Om inte- så kommer jag call it a night.

Vad är grejen med smuts egentligen? Smuts i lägenheter. Man städar, efter en halv dag ser det lika jäkligt ut som innan. Ändå tycker jag inte man plockar fram så värst mycket. Jag vet inte. Jobbigt är det i alla fall. Överallt ser jag sånna bomullstussar belamrade med gammalt smink. Jag blir tjurig och tänker att VISSA personer är så himla klumpiga. I nästa sekund kommer jag på att det endast är jag som använder bomullstussar till smink. För övrigt är det även endast jag som använder smink i det här hushållet. Det bästa med att bo ihop med någon är att man alltid kan ha någon att skylla på, även fast man vet att man har fel. Det är guld värt <3

Det här måste vara Nabils fel. Vi säger så.

Stay at home mom, in my ass

Nu har jag precis lagat mat. Eller jag har precis ätit upp min lagade mat. Jag kom på ett recept vilket var mycket utsökt. Ostäggröra toppad med kantarellstuvning. Grrrr vad gott.

Jag sitter och kollar på doktor Phil. Det handlar om äktenskap. Vrickade sådana. Män som vill att kvinnor ska vara deras slavar. Sätta mat på bordet, städa, tvätta och så vidare. Och så har vi en sån där jobbig hemmafru som blir sur när mannen lagar maten eller tvättar. Det är ju hennes bidrag till familjen för att inte hon pallar jobba. Hemmafruar är nog det som stör mig mest i hela världen. "Vad jobbar du med" ? "Well I´m a stay at home mum"
CUT THE CRAP

Fyfan vad töntigt det är. Visst det är ett arbete att ta hand om ett hem. Men jag undrar bara hur det kommer sig då att merparten av sveriges kvinnor (och män) klarar av att jobba, ja på ett riktigt jobb, OCH städa huset och mata barnen, när det verkar som om halva USA:s kvinnor kan kalla att vara stay at home mom ett jobb.
Som sagt, det är ett arbete att ta hand om ett hem MEN det är ett arbete som alla har. Då får man vara bra lat om man inte kan både jobba och städa.
Så ser man alla "stackars" kvinnor som sitter där och lipar: BUHUUUUUUUU jag har blivit dumpad och jag har inga pengar nu bara för att jag har "arbetat" som stay at home mom i 20 år. BUHUUUUUUUUU, BUHUUU vad ska jag göra, jag vet inte hur jag ska komma ut i arbetslivet. Skyll er själva jävla lata jääääääävlar. Jag skäms djupt över sådana kvinnor, att vara slav under sin man trodde jag var borta sedan länge. Pinsamt att se att det är i ett land så rikt som USA.
Jag ska ALLTID tjäna in mina egna pengar. Tänker aldrig sjunka så lågt att jag är ekonomiskt beroende av någon annan för att överleva. ALDRIG.

HOJ I STUGAN

Tjenare kisar.

Msndejten gick finemang. Nu har jag alla små bilder.

Nabil är precis hemkommen från tandläkaren. Hans mun är helt sne, bedövningen är fortfarande i, det är läckert när man hör hur han suger in spottet då och då när det börjar rinna. Finfint.

Idag hade vi tvättid kl 10. Klarade vi det? NEJ. Jag visste det. Jag visste att det aldrig skulle gå. Jag tänkte berätta en liten hemlis som inte nabil vet om. Jag vaknade nämligen till kl 9 50. Hade vi rusat upp då så hade vi hunnit med (man måste nämligen låsa upp exakt kl 10, annars så är förblir den låst). Men jag orkade helt enkelt inte. Så jag låg kvar där tyst som en mus för att inte väcka honom. Jag lyckades. Fast nu ångrar jag mig.

Nu ska jag snart käka lite, ska jobba om exakt två timmar.

Extremt kul

Jag sitter här i godan ro och läser bloggar. Då börjar Nabil gapskratta.
"HAHAHAHAHAHA, en gubbe i spelet blev slagen jättehårt"

Jag tror han behöver sova, eller så behöver han hjälp. Är inte säker.

Ikea

Ikea är min favourite place on earth, skulle man kunna säga. Ikea kan allt, stilen, färgerna och designen. Hur som helst har vi fått tag på lådorna till vår lilla expeditbokhylla. Nu har vi suttit och knåpat och knepat i ungefär två timmar. Det är inte alltid det lättaste när det är sådär pilligt och man har en liten gnällis under sig. Man ska aldrig väcka den björn som sover, eller hur man nu säger. Men det gick prima. Än har vi inte fått något klagomål.
Först blev det väldigt snett och konstigt, men med Nabils expertis kunde man enkelt åtgärda detta. Skruva på en liten skruv så var det fix färdigt. Ikea kan allt. Det blir aldrig fel om man gör på rätt sätt. 

Efter att ha väntat i vad som kändes som en hel evighet på msn blev jag stood up av min dejt. Hon sa; det är inte dig det är fel på, det är mig. Jag vet inte hur jag någonsin ska kunna komma över detta. Vi ska göra ett nytt försök imorgon, se om vi kan lappa ihop vårat förhållande igen. Endast tiden kan utvisa om detta är möjligt.

Utmaning från Jessica

Regler:

• Gå in i mappen Mina bilder

• Gå till den sjätte mappen och välj sedan den sjätte bilden i den aktuella mappen

• Släng upp bilden på bloggen och skriv något om den.

· Utmana sex andra personer och länka till dem.


This is it, en halvdöd växt. Jag är kung på att ta onödiga bilder.

Tyvärr känner jag bara en till som har blogg,
Nora du är utmanad


Välkommen hem Josefin

TACK!

Helgen var perfekt. Så skönt att träffa gamla vänner, när man ses efter för många månader så är det ändå som om man tar vid där allt slutade. Skitkul hade vi. Synd bara att bankomaterna inte fungerade där bara. Liksom, bye bye utekväll. Men vi fick det minst lika bra utan krogen.

Nu har vi suttit på tåget i några timmar så jag är lite småseeg. Men lycklig. Hittade nämligen massa gryyyyymt billiga grejor på Gina igår. Det var inte alls utplockat där trots rean. En pälsväst för 29 spänn liksom. Tack för den, har letat hur länge som helst efter en här men den billigaste jag kunde hitta var en för 500. Sånt där dyrt köper jag bara inte. Jag är rätt snål när det kommer till kläder, över 300 kr kommer inte på fråga.

Nu ska jag ta en kopp kaffe och vänta på bilder som ska skickas. Jag har nämligen en dejt på msn ikväll som jag inte får missa. Det ni!

CARL-JAN in my heart 4-ever

Det är så jag säger det till dig Carl-Jan. Min C-J. Man kan ju inte annat än älska den mannen. Han är som en blomma i öknen, en soluppgång. Vacker, rolig och trevlig. Han är ju inte direkt någon född dansare, men han är ju the C-J. Det räcker gott och väl. Om alla vore som Carl Jan vore världen en mycket trevligare plats.

Bild från norden.org

Måste även göra honnör för ännu en "dansare" i Lets dance, nämligen Hasse Aro. Han är för mysig han. Synd att den gullegrisen åkte ut idag. Det var nästan så man grät en skvätt.

Nu ska jag lägga mig till ro. Jag ska tänka Carl Jan, andas Carl Jan, till och med drömma och Carl Jan. I love you, C-J.

GODNATT

Laddad inför morgondagen

Linköping för hela slanten ja. Så äntligen blir det av, slippa växjö lite. Inte för att en natt är mycket att skryta med men det är i alla fall något.

Min ärta på långfingret är numera borta. Nu är det en inbuktning istället som det läcker vatten ur. Bra om man skulle bli törstig och inte orkar gå och hämta vatten!

Nu är det bara packningen och djuren kvar av dagens obligationer, inte så pjåkigt det inte. När man tror man inte orkar mer har man bara snuddat vid toppen på isberget. Jag är en duracellkanin. Jag bara går och går och går. Men nu måste jag skynda mig till dagens spraytanning och resten. Tiden är knapp, det är ju bara 40 min kvar tills sista punkten på schemat ska vara nådd.



En gammal bild på mig och Nora, maskeradfixaren, men den får duga!

Laptops och hundar

Nu är jag hemma hos min fina familj. När jag är här känns det som mitt riktiga hem på nåt vis, även fast jag inte bor här längre. Här finns det laptops, xbox, playstations, elgitarrer, hund och källare + övervåning. Allt ett hem ska vara. Nu sitter jag i en soffa och skriver i min lilla blogg, för första gången. En laptop har jag i knät. Det har jag aldrig haft innan. Det känns coolt.

Nu måste vi tyvärr snart åka, ligger fortfarande efter i tidsschemat. Se så det kan bli, ett tidsschema är som dominobrickor- faller första, faller alla.
Hörs lite senare ikväll!

Marsvin i knäet och håret på ända

Nu sitter jag här med mitt marsvin och skriver. Vi ligger hyfsat bra till i tidsplanen, med lite försening bara. Min lugg är det sisådär med men det gör inget, ska ändå ha mössa. Det enda tråkiga just nu är att vi missar halva avsnittet av "How I met your mother", den serien är underskattad, tyvärr. Nu måste vi kila!

Tidsplan i kras

Klockan är 13:39 och jag har fortfarande inte börjat med frukosten. Det här bådar inte gott.

Oj oj oj

Varför, varför ska det vara så svårt att vakna? Hopplöst. På grund av att vi inte steg upp tidigare så har vi en väldigt tight tidsplan idag.

13 :30: Äta frukost
14:15: Sminka över mitt trötta ansikte
14:40: -Åka till Nabils kompis och hämta en del av en vattenpipa (?)
            -Hämta ut tågbiljetter
            -Systemet
15:45- 20:00: Jobba
20:15: Hälsa på min familj hos pappa
22:00: Byta på marsvinen och katten
22:30: Diska, städa
00:00: Packa
01:00: Måste ju hinna med ett till blogginlägg sen.
01:30: Sova

Imorgon ska jag även på något sätt lyckas stiga upp kl 07:30 för att ta tåget. Gud vad rööörigt. Orkar inte stressa on my free time. Blä. Nabils jäääkla töntiga och dåliga musik spelas också just nu. Synd att vi har våra datorer jämte varandra. Högtalaren är precis i höjd med mitt öra. Precis när musiken lugnar ner sig så skriker en gubbe i falsettröst medan de slår på trummor. Snyggt liksom.

Helst av allt skulle jag bara vilja gå ut och göra snöänglar bara för att det var så himla längesedan. Nu finns det inte tid för sånt längre. Tänk om jag vetat det när jag var 7. Då hade jag lipat. Men det gör jag inte nu.

Hej så länge

Iklädd endast en rund plastbit.

Nu är jag hemma igen efter åter ett långt arbetspass. Vilken lättnad.

Innan jobbet åkte jag och min boy till Ica för att hämta våra maskeradkläder vi hade beställt. Vi var så himla positiva och nöjda över oss själva . Äntligen var vi liksom REDO på riktigt för en maskeradfest. När jag tar emot lådan känner jag hur lite den väger. Därför blev jag tvungen att öppna den så fort vi kom in i bilen. Min outfit; check. Nabils... sköld; check. Hallå var är romardräkten? Inte där. Den var slut tydligen. Det enda vi fick var som sagt den tillhörande skölden. De tycker nog att det är en jättebra idé att springa runt näck med en skyddande sköld på det hemliga stället.
Det bästa som kunde ha hänt, med andra ord, såhär dagen innan. FAN.



JAMEN JAHA säger ni. JA säger jag.

Just nu vill jag bara hoppa in i duschen och duscha av mig allt som har med jobbet att göra. Men tack vare en viss person som bor nedanför, är detta omöjligt. Man får passa sig när man bor i lägenhet. Man får inte gå på golvet efter kl 22, man får smyga. Vissa "ska upp tidigt" dagen efter. KUL att det är så lyhört då. Lika KUL är det att man inte kan svälja sånt när man valt att bo i lägenhet. Här får man liksom stå ut med sådana företeelser. Jag hör när folk utför sina behov, snuskar sig på nätterna, snarkar och hostar. Men jag klagar inte. Den dagen jag gör det får jag nog tänka över en flytt, det borde gälla alla.

Nu ska jag ägna mig åt min bästa vän, nämligen min lille spray tan. Den har väntat länge nog.

GODNATT

Ny Design

Nu är jag jääätteglad. Jag har fått nämligen fått en egen design på min blogg, som ni kanske ser. En som ingen annan har. Yes! Den är så fiin.
Tack så hemskt mycket Jessica! jessicaocornelia.webblogg.se, there you can find her.

Nu måste jag till jobbet! Tjingeling

Goodmorning sunshine

Godmorgon säger jag nu. Så grymt tråkigt att vakna vid den här tiden, men efter en jobbkväll har man verkligen ingen ork att stiga upp tidigare. Samma pass idag igen. Heja!

Idag ska vi hämta ut utstyrslarna. Hoppas nu det blir okej, det där med one size är ganska knepigt, men det löser sig nog. Nu ska jag ta en rejäl frukost så jag står mig till typ kl 18. Har köpt fårsalami, det är såå gott.

Ha en bra dag!

Kalla mig Ärtan, Josefin Ärtan

Jag har ett brännsår stor som en ärta på långfingret. Det är en böld.
Det pågår nu en konflikt mellan mig och Nabil. Han påstår att man måste spräcka den. Jag påstår att det är kroppens naturliga plåster. Jag kommer följa min inre röst och tro på mig själv. Jag ska ha kvar den lille bölden och vårda den ömt.
Nej nu ska jag verkligen sova. Blev bara tvungen att få ur mig detta.
/Ärtan 

Lite smått förväntansfull

Ja nu är jag glad för en viss väääldigt snäll person håller på att ordna en sak till mig. Wehuu.

Tyvärr har jag inte hunnit med att skriva något idag, har jobbat som en liten tok. Nu när man väl har jag börjat komma in i bloggandet känns det mindre kul när man inte skrivit på typ 24 timmar. OMG, bloggpanik. Okejdå, så illa är det inte. Än. Är man lite beroendepersonlighet av sig så kanske det kan bli så. Eller det är nåt jag har fått för mig att jag är. En sådan personlighet. Jag har inget att styrka det med.

Det blir sånt liv här bland alla djuren när man kommer hem. Ett hejskrik här, ett hallåstryk där. Men det är alltid roligt. Inte lika kul är det när katten får tillgång till vardagsrummet igen efter ett ex antal timmar. Då vill han leka med marsvinen. Han vill visa hur häftig han är. Det kanske till och med är så att han drömmer om att bli pappa lite. Ibland klämmer han in tassen mellan gallret för att bara ta på dem. Så står det till i djungeln.







Sötgrisarna


Det här med tvättstuga är väl ändå bara för jobbigt. Det blir liksom aldrig av att boka tid. När man väl är där nere och bestämmer tid är man så himla tjäck (rätt stavning?)  och positiv så man sätter en sån där tidig tid så att man blir klar precis lagom till lunch.
När man väl ska vakna är man inte så himla tjäck längre. Nej, då stänger man av klockan och somnar om, medan tvätthögen bara växer och växer.
Imorgon vill jag vara sådär lagom fixig innan jobbet, och roffa åt mig en sån där bra tid igen. Kommer jag att lyckas, kommer jag klara det? Det får vi se då. Nu är det sängen, natti natti!

En gång i tiden

Nej jag kan inte gilla trädkullen. One tree hill är bara för amerikanskt töntigt. Går icke.

Jag hittade gamla bilder i min dator, vissa av dem låg i en mapp som låg i en annan mapp som låg i en till mapp som sen låg i en fjärde mapp. Det är sån jag blir när jag sitter ensam hemma. Som ett apatiskt dreglande gammalt monster sitter jag här framför datorn. Det blir en tvångstanke bara. Måste....sitta....vid....datorn. Dregel, dregel. Fosterställning. Trots kramp i rumpan kan jag inte ta bort mig.
Nabils drift mot snabbmat fungerar på ungefär samma sätt, så  han är påväg till ett sådant place as we speak.
Här har ni mina looks under de senaste 6 åren. Nästan. Jag har med flit valt bort den absolut fulaste tiden vilket var ungefär mellan -94 till -04. Inte för att jag på något sätt antyder att många av de här skulle vara snyggare.

1992

Här var min experimentiella period. Mycket hattar, användande av mormors bh och smink m.m.

2004

Moppen var en sann vän i vått och torrt. Även om den lade av en gång mitt i en rondell på hovshaga.
Det var en lila crescent compact från 70 talet eller nåt.

2005

Jag gillade flätor, mycket flätor. Trodde nog jag var rätt cool också.

2006

Jag hade börjat festa och tyckte att jag hade fått in en häftig look.
Det tycker jag inte nu.


Jag färgade håret i en lite kissgul färg av någon anledning.


Jag hade en härlig sommar

2007

Jag fick klippa av mig halva håret bara för att jag bestämt skulle ha den kissgula färgen.


Jag tog studenten, hade druckit mig full som ett as, och lipade därför som en galning.
Därav mitt svullna ansikte.

2008

Jag var i linköping och tog denna bilden. Att forma munnen till ett russin är tyvärr gammal vana,
men den gången tog det priset.


Så det kan gå! GODNATT

En träd backe

NAbil försöker få mig att tycka om one tree hill. Jag är skeptisk, men nu när det finns på datorn får jag väl kolla i brist på annat. I'll let you know domen efter programmet. TJING

För stora byxor och gitarrljud

Idag gick vi på stan och snabbshoppade lite. Blev lite för ont om tid mellan lunchen och jobbmötet men vi hann minsann få med oss en massa påsar hem ändå. Äntligen fick jag nabil att köpa en scarfs. Så himla snyggt. Förstår inte varför fler killar inte har det. Synd och skam är vad det är.
Jag hittade ett linne i en snygg färg och ett par byxor som jag trodde var likadana som jag köpte förra veckan men det var det inte. Eftersom det är trångt, jobbig belysning och svettigt att använda provhytterna så tar jag alltid med grejerna hem och tar för givet att det ska passa. Men icke idag, nejdå. Byxornas gren hängde vid knäna ungefär. Usch säger jag bara. Nu måste jag bara hitta en lucka för att kunna lämna tillbaka dem. Blir icke lätt.

Fan att nabil har bestämt sig för att börja spela gitarr. Det enda jag hör hela dagarna är det där eviga klinkandet som ekar i lägenheten. Kanske lite glädjetjut ibland också. När han tror han lyckats. Så undrar han om jag hör vad det är för låt. Men nej, jag hör aldrig vilken låt det är. Det enda jag hör är; klink, kling, klank. När han underättat mig om vilken det var så klämmer jag ur mig ett: mhm, just det, det hör jag ju nu.
Fast det gör jag inte.

När jag blir rik ska jag ordna en lägenhet med en isolerad musikstudio tror jag. Nabil har dock fått för sig att vi ska ha ett mystikrum. Med massa töntiga drakfigurer och magiskt ljus.
Mystikrum eller musikrum- än är det inte aktuellt tack och lov.


Vårdcentraler

Jag har alltid haft något emot vårdcentraler, man sitter där i väntrummet på sin lilla stol bland massor med människor, mest äldre. Gamla och sjuka är dem. Då sitter man där, ung och purfärsk, och vet att det är så man kommer sluta. I alla fall till kanske 80% av fallen.

Igår var vi på vårdcentralen, jag och nabil. Han skulle på en undersökning för att se att allt är som det ska. Tiden var 8 45, vi kom fyra minuter försent, han skrev in sig och betalade och så bad receptionisten oss att sätta oss i väntrummet. Så där satt vi. Vi väntade och väntade och VÄNTADE. Klockan blev 9 50 så vi gick tillbaka till damen i luckan och frågade om allt var som det skulle. Hon gick och kollade. När hon kom tillbaka sa hon att vi alldeles strax skulle få hjälp, läkaren var snart klar med patienten. Så vi satte oss igen. Vi väntade, väntade OCH VÄNTADE.
Klockan blev 10 40. Vi var arga som bin och frågade återigen receptionisten var det var som dröjde så hiskeligt länge. Hon tittade lite i sin dator. Så sa hon: Jag beklagar, ni kom försent, läkaren var i väntrummet kl 9 och då var ni inte här, så han strök er och tog nästa. Ni kan ju få boka ny tid om ni vill.

VAD I HELVETES FAAAAN. Tänk att det kan få gå till så på Birka vårdcentral. Jag visste till exempel inte att:
1. Receptionister inte kan använda datorer.
2. Läkare hipp som happ kan hitta på saker. Vi kom ju som sagt 4 minuter för sent, alltså satt vi där kl 9.
3. Receptionister är stumma, Innan vi betalade kunde vi ju kanske få bli medvetna om att det redan var för sent.
4. Dålig service finns även på vårdcentraler. I alla fall en vårdcentral.

I 130 minuter satt vi där och kom därifrån med INGENTING. Eller jo, vi fick pengarna tillbaka, men tid kan aldrig köpas. Nu ska en ny tid bokas på en annan vårdcentral.

FRUKOST I STAN blir det i alla fall nu. Mums

Det var en gång en vit liten svettpöl

"Gristungans återkomst" är... *trumvirvel* tyvärr FEL!
Rätt svar var "Mammut". Den ni!

Filmen bestod mest av tystnad, telefonsamtal,  arbete, tårar, föräldrar och barn. Den tuffade till sig lite sådär på slutet, det lossnade precis som när man fått vatten i örat. Den var vacker- ett konstverk på film.

Innan filmen åt vi semlor hos mamma. Hon hade bakat dem själv, mycket gott. När jag plockade upp en låg det som en liten svettpöl undertill. En vit svettpöl.
Jag tittade på mamma, hon tittade på mig. Hon förklarade det hela med att hon lagt på grädden klockan två för vi skulle ha kommit vid tre men vi kom först klockan fyra.
Sen åt jag de svettiga semlorna med dåligt samvete över vår sena ankomst, det var det godaste på länge. Tack mamma!

Sen är det så himla härligt nu när bilen slutat vibrera också. Ett nytt däck FOR THE WIN. Skulle bara säga det



Ha en underbar kväll

Gissa filmen


Idag ska jag gå på bio.
Vilken det är, är väl ganska uppenbart tycker jag.

Gristungor

Igår var vi i affären och skulle handla lite god mat till ikvällen. När vi skulle välja ut köttet gick jag och strosade där längs hyllan som vanligt. Sedan fick jag syn på något som fick mitt inre att börja bubbla av välbehag och flashbacks från min barndom. Jag hoppade av glädje. På hyllan längst bort fick jag nämligen syn på REJÄLA GRISTUNGOR packade två och två, för bara 13 kr/paketet. Ni kan ju förstå hur glad jag blev.

Jag tog ett paket, och började springa mot nabil medan jag ropade "titta här, titta här". Han såg tyvärr inte alls road ut. Nästan lite svimfärdig. Nåväl jag fick i alla fall med dem hem med lite övertalning.
Sedan börjar det roliga, man kokar upp en gryta med vatten och salt, och sänker i dem där, tungorna som är lika stora som bananer. Skinnet på dem blir helt vitt och uppsvällt och smaklökarna svullnar medan den unkna inälvsdoften sprider sig i huset.
Ja det är sannerligen en upplevelse över det extra. Jag kommer ihåg när morfar alltid köpte hem gristungor som han noga skar upp i lika stora skivor. Han lade dem fint på en tallrik, vi tände lite levande ljus och åt sedan dessa på mackor med smör.

Nu ska jag gå och återuppleva det.
TJING