Alla är vi någon gång tomma skal

Ibland är det svårt att förstå att livet är skört. Ett enda litet steg i fel riktning kan innebära slutet. 
Folk blir påkörda av bilar, slagna till döds mitt i stan. Vissa tar livet av sig, lämnar sina nära i tron att de klarar sig bättre utan dem. Några krockar med cyckeln, andra får en plötslig hjärtattack.
Vissa tyr sig till kemikalier, piller- knark. Den bästa och sämsta vännen en människa någonsin kan ha.
Andra blir uppätna innifrån av en sjukdom som inte bryr sig om hur många du har som älskar dig, den väntar inte på att du ska få göra klart ditt. Säga det du skulle säga.

Tomma skal.
Tomma skal på övergångsstället
Tomma skal utan hjälmen med huvudet på trottoarkanten
Tomma skal när blodet inte längre flödar i förstörda vener
Tomma skal när drogen övertar förståndet
Tomma skal när tumörer ersätter muskler
Tomma skal
gömmer fina människor

Idag har jag fått två starka besked. Ett som innebär slutet på ett liv och ett som innebär en början på vad som kunde varit slutet. Det är så blandat. Jag vet inte vad jag ska känna.  

Tårar av sorg.
På lördag ses vi en gång till, fina du.
Tomma skal när tumörer ersätter muskler

Tårar av glädje
Jag tror på dig, min vän, jag vet att du klarar det
Tomma skal när drogen övertar förståndet

Ni är fina, fina människor ni två.