Idag kl 13 ska jag tillbaka till jobbet, i alla fall i 7 timmar. Jag har faktiskt saknat de där söta gamlingarna (och jag hoppas att de som inte är dementa har saknat mig med).

Tur att jag har sovmorgon i alla fall! Kunde inte somna förrän 06 30 i morse. Det var min första sömnlösa natt på säkert 6 år. Känns ju något trist. Det positiva är att jag nu känner mig mycket piggare än de nätter jag sover normalt. Konstigt det där. Den sömnlösa natten beror på att jag, med min scenskräck, ska gå modevisning. Skoj ska det ju bli, men det är riktigt, riktigt nervöst.  Vi får se hur det går och jag hoppas att jag ska klara det utan men för livet.

Äntligen börjar snart den där kursen på universitetet, bara liite mer än en vecka kvar. Ska bli så skönt att göra nåt annat nu än att bara jobba. Samtidigt har jag avstannat i mina jobbsök vilket inte är bra. Det får jag ta tag i senast torsdag om jag ska få ett jobb i höst. Jag MÅSTE ha ett jobb då.

Nu ropar mina marsvin på mig. De vill ha rent i buren. Då får väl jag komma till deras undsättning.



Hej svej

Ja, nu har jag semester. Eller typ, 3 veckor att göra ingenting på i alla fall. Eller har det kanske minskat till bara två veckor nu? Vem vet. Inte jag! Jo om jag tittar i min almanacka men den ligger vid sängen. Utom räckhåll från mig nu, med andra ord.

Då måste jag hitta på nya världsliga och spännande saker att göra och jag sitter här och funderar på vad det skulle kunna bli för något kul. Jag har redan funderat ett tag men har hittils bara kommit på alla vanliga saker jag brukar göra när jag har tråkigt. Typ festa, shoppa eller ägna mig åt mina vanliga bakverk som typ kladdkakor och snickerskakor. 

Men idag har jag faktiskt gjort något rikitgt välbehövligt. Vid tretiden gick jag ner på stan och träffade två underbara finingar som jag inte har träffat sedan studenten. Äntligen! Hur kan det bli så egentligen? Att det ska ta sådan tid att få tummen ur till att typ... ringa, eller messa någon? Men nu gjorde jag det! Eller det kanske var någon av dem? Hur som helst, så blev det den bästa eftermiddagen på länge.  

Förra veckan bar det av till Halmstad till mormor och morfars place för att träffa mina kusiner som kom långväga från Mora. Det var grejer det. Det blir bara en gång om året, kanske det också av ren lathet. Jag menar... det går ju tåg varje dag. Inte EN gång om året.
Hur som helst så ägnade vi oss åt de vanliga grejerna vi gör när vi träffas (fast nuförtiden skippar vi gosedjursträffarna och att kasta studsboll med flit in på andras trädgårdar så att vi med spänning kunde ringa på och fråga om vi fick gå in i deras trädgård och hämta den) shopping, shopping, shopping - och självklart bakade vi snickerskakor där med. 
Onsdag; Första dagen- vi packade upp våra grejor, käkade mat och snackade gamla uttjatade minnen med the elders.
Torsdag: Ockupperade toaletterna i ungefär 2 timmar och studsade sedan ner till stan och handlade massa grejer. (Jag som inte skulle köpa nåt eftersom jag har mina körkortslektioner som väntar). Efter det bakade vi snickerskakor, självklart.
Fredag: Steg upp vid 6 för att ta bussen till Göteborg som skulle åka vid 08 30. Mormor tutade i oss att vi blev tvungna att åka hemifrån "MINST vid 07 45" på grund av morgontrafiken. Sagt och gjort- vi anlände först av alla till busshållsplatsen en dryg halvtimma innan bussen skulle gå. Detta gjorde inte mitt redan dåliga morgonhumör bättre.
Väl i Göteborg sprang vi omkring i flera timmar för att hitta förra årets favoritaffär. För att göra det enklare för oss frågade vi diverse olika personer men fick oftast ett taffat svar med ett snett pekande finger mot ingenstans;
"Det ligger där"
"VA, var?"
"Där"
Nåväl, vi tillslut kom fram till att vi hade gått i cirklar runt den alla de där timmarna. Väl där hade de mastodontrea på jeans, men inga av dem var sydda för varken mig eller mina kusiner. Så det blev inte så mycket shopping i självaste Göteborg. Då fick i alla fall min plånbok sluta svettas.
Lördag: Vi åkte på shoppingtur i Halmstad igen, och tog igen shoppandet vi missat under gårdagen.

Allt som allt var det en mycket trevlig nästan-helvecka tillsammans med dem.

Så imorgon. Då ska jag träffa tuttis om hon inte bestämmer sig för att vara en viktigpetter och jobba över. Då blir det hårt för mig. Jag har fortfarande en storstädning att ta tag i. Jag skäms, men så är det. Ingen är välkommen till mig så som det ser ut. Bara tuttis. Om hon inte jobbar över. Som sagt.

Sedan hoppas jag på torsk. Middag alltså. En torskmiddag. Men det är inte vilken torskmiddag som helst. Den blir speciell. Fast det är alltid speciellt när Josefin får gå på middagar. För det är sällan någon vänlig själ bestämmer sig för att laga mat till just MIG. Mig och bara mig. MIG? Ja, det är sant. Någon tänker laga middag till mig. Just mig.


-Pillergumman